Min berättelse via min egenremiss
Detta är min egenremiss som jag skickade in. Har dock gjort den anonym här.
Hej!
Jag heter *** och är 30 år.
*vad jag jobbar med och hur jag bor och med vilka*
Jag är lycklig i alla aspekter, förutom med min kropp och vikt. Jag är 164 cm och väger idag 98 kg. Jag har varit uppe och vänt på 106 kg. Som minst i vuxna år har jag vägt 70 kg vilket ändå ger ett bmi som klassas som övervikt.
Nu har jag ett bmi på 36,4 och får ont i leder, hälar och knän.
Är trött och blir lätt deprimerad. Får ångest av att synas bland folk även om det är bland vänner. Ångest av att ta på kläder, ångest av att TA AV kläder och ingenting är riktigt roligt. Blir jag bjuden på fest/kalas eller annat vill jag inte gå för det känns som att alla kommer att tissla om min vikt.
Jag vill bla inte ta med barnen för att bada, vill inte söka nytt jobb fast än jag borde, och när min sambo säger att han tycker att jag är fin kan jag inte tro honom. Jag själv tycker att jag är äcklig och min kropp känns inte som ”jag”. Detta påverkar givetvis vårt kärleksliv också.
Var jag än är så känns det som att det enda folk tänker när de ser mig är att jag är stor. Det känns som att JAG inte syns, bara mina kilon. Och när min sambo (som är smal som en sticka) är med mig och vi träffar folk så känns det som att de tänker ”vad tusan gör han med henne, varför är han tillsammans med en sån tjockis” Löjligt kanske men så är det...
Med en liten son blir det mycket bus och lek på golvet. Det känns väldigt jobbigt när jag ska komma upp igen och jag känner hur lätt jag blir anfådd och trött och orkar inte leka med honom så som jag önskat.
Jag är ute och motionerar så mycket jag hinner och som kroppen orkar men ofta får jag ont i leder, knän, hälar och benhinnor. Jag har dessutom ett instabilt bäcken som ger ischias liknande huggande smärtor, så jag kan inte träna och motionera hur jag vill tyvärr och det påverkar ju givetvis också mina försök att gå ner i vikt. Jag går hos kiropraktor och på massage för att förbättra detta.
Jag har hormonsjukdomen ”PCOS” vilket ger ökad fetma på magen, och gör att det kan vara svårt att gå ner i vikt/lätt för att lägga på sig och ger ökade hungerskänslor. Innebär även ökad risk för diabetes och hjärt/kärl sjukdomar vilket ju även övervikt ger. Det känns inte alls bra.
Jag märker detta just genom att jag snabbt blir hungrig, oavsett vad jag äter. Jag kämpar emot men att gå hungrig är inte så lätt! Mycket av min övervikt sitter just på magen och har alltid gjort.
Jag var smal som barn fram till ca 9-års åldern då jag började lägga på mig. Var inte fet men ”rund”. Framåt vuxenåren började jag lägga på mig mer och mer och då började även alla försök att gå ner.
Genom åren har jag provat: Cambridge sopp-diet, viktväktarna, GI, naturdiet och nutrilett soppor, köpt gymkort, PREnet, viktväktarna igen, ”kålsoppe-dieten”, Herbalife, LCHF, viktväktarna igen och nu går jag hos en dietist på vårdcentralen.
I mina försök att gå ner i vikt har jag vissa gånger lyckats att gå ner, ena gången ner till 70 kg som sagt, men alltid gått upp igen och då med några kilon extra. Klassisk jojjo-bantning.
Nu de senaste åren märker jag dock en skillnad just att det är extremt svårt att gå ner. Kilona sitter som klister och blir fler och fler! Det känns som att jag kämpar i uppförsbacke. Lyckas jag att gå ner 1-2 kg kan jag inte glädjas åt detta för jag vet att de snart sitter där igen...
Jag har tänkt länge på en gastric bypass men inte velat förhasta mig och därför kämpat på. Men nu känner jag att jag har inte mer att ge och jag vill inte leva resten av mitt liv med krämpor och risk för sjukdomar.
Jag vill slippa stå med skammen över att behöva köpa byxor i största storleken på avdelningen för mammakläder trots att jag inte är gravid.
Jag vill vara i form att kunna hålla tempo med mina barn, kunna jobba och jag vill kunna leva ett normalt socialt liv.
Jag har läst på massor om gbp både vad som gäller innan, under och framför allt efter, och vi har pratat om det här hemma. Jag (vi) är redo för en bestående förändring.
Snälla hjälp mig.
Med vänlig hälsning, ***
Ålder 30 år
Längd: 164 cm
Nuvarande vikt: 98 kg = BMI 36,4
Högsta vikt: 106 kg = BMI 39,4
Lägsta vikt (i vuxen ålder): 70 kg = BMI 26 (ca 8 år sen)
* kontaktuppgifter *
Hej!
Jag heter *** och är 30 år.
*vad jag jobbar med och hur jag bor och med vilka*
Jag är lycklig i alla aspekter, förutom med min kropp och vikt. Jag är 164 cm och väger idag 98 kg. Jag har varit uppe och vänt på 106 kg. Som minst i vuxna år har jag vägt 70 kg vilket ändå ger ett bmi som klassas som övervikt.
Nu har jag ett bmi på 36,4 och får ont i leder, hälar och knän.
Är trött och blir lätt deprimerad. Får ångest av att synas bland folk även om det är bland vänner. Ångest av att ta på kläder, ångest av att TA AV kläder och ingenting är riktigt roligt. Blir jag bjuden på fest/kalas eller annat vill jag inte gå för det känns som att alla kommer att tissla om min vikt.
Jag vill bla inte ta med barnen för att bada, vill inte söka nytt jobb fast än jag borde, och när min sambo säger att han tycker att jag är fin kan jag inte tro honom. Jag själv tycker att jag är äcklig och min kropp känns inte som ”jag”. Detta påverkar givetvis vårt kärleksliv också.
Var jag än är så känns det som att det enda folk tänker när de ser mig är att jag är stor. Det känns som att JAG inte syns, bara mina kilon. Och när min sambo (som är smal som en sticka) är med mig och vi träffar folk så känns det som att de tänker ”vad tusan gör han med henne, varför är han tillsammans med en sån tjockis” Löjligt kanske men så är det...
Med en liten son blir det mycket bus och lek på golvet. Det känns väldigt jobbigt när jag ska komma upp igen och jag känner hur lätt jag blir anfådd och trött och orkar inte leka med honom så som jag önskat.
Jag är ute och motionerar så mycket jag hinner och som kroppen orkar men ofta får jag ont i leder, knän, hälar och benhinnor. Jag har dessutom ett instabilt bäcken som ger ischias liknande huggande smärtor, så jag kan inte träna och motionera hur jag vill tyvärr och det påverkar ju givetvis också mina försök att gå ner i vikt. Jag går hos kiropraktor och på massage för att förbättra detta.
Jag har hormonsjukdomen ”PCOS” vilket ger ökad fetma på magen, och gör att det kan vara svårt att gå ner i vikt/lätt för att lägga på sig och ger ökade hungerskänslor. Innebär även ökad risk för diabetes och hjärt/kärl sjukdomar vilket ju även övervikt ger. Det känns inte alls bra.
Jag märker detta just genom att jag snabbt blir hungrig, oavsett vad jag äter. Jag kämpar emot men att gå hungrig är inte så lätt! Mycket av min övervikt sitter just på magen och har alltid gjort.
Jag var smal som barn fram till ca 9-års åldern då jag började lägga på mig. Var inte fet men ”rund”. Framåt vuxenåren började jag lägga på mig mer och mer och då började även alla försök att gå ner.
Genom åren har jag provat: Cambridge sopp-diet, viktväktarna, GI, naturdiet och nutrilett soppor, köpt gymkort, PREnet, viktväktarna igen, ”kålsoppe-dieten”, Herbalife, LCHF, viktväktarna igen och nu går jag hos en dietist på vårdcentralen.
I mina försök att gå ner i vikt har jag vissa gånger lyckats att gå ner, ena gången ner till 70 kg som sagt, men alltid gått upp igen och då med några kilon extra. Klassisk jojjo-bantning.
Nu de senaste åren märker jag dock en skillnad just att det är extremt svårt att gå ner. Kilona sitter som klister och blir fler och fler! Det känns som att jag kämpar i uppförsbacke. Lyckas jag att gå ner 1-2 kg kan jag inte glädjas åt detta för jag vet att de snart sitter där igen...
Jag har tänkt länge på en gastric bypass men inte velat förhasta mig och därför kämpat på. Men nu känner jag att jag har inte mer att ge och jag vill inte leva resten av mitt liv med krämpor och risk för sjukdomar.
Jag vill slippa stå med skammen över att behöva köpa byxor i största storleken på avdelningen för mammakläder trots att jag inte är gravid.
Jag vill vara i form att kunna hålla tempo med mina barn, kunna jobba och jag vill kunna leva ett normalt socialt liv.
Jag har läst på massor om gbp både vad som gäller innan, under och framför allt efter, och vi har pratat om det här hemma. Jag (vi) är redo för en bestående förändring.
Snälla hjälp mig.
Med vänlig hälsning, ***
Ålder 30 år
Längd: 164 cm
Nuvarande vikt: 98 kg = BMI 36,4
Högsta vikt: 106 kg = BMI 39,4
Lägsta vikt (i vuxen ålder): 70 kg = BMI 26 (ca 8 år sen)
* kontaktuppgifter *